Strejken gör gatorna öde
I vanliga fall tar det mig 40 minuter att färdas från Gäddvik i södra Esbo till Snellmansgatan 12. 35 minuter om jag småspringer från bussen till metron. På grund av strejken har jag ställt in väckarklockan på en halv timme tidigare.
Till min stora förvåning fortskrider min skolresa utan större problem, förutom några törnar med medpassagerare i de allra snävaste kurvorna och en extra kilometer gång till en busshållplats längre bort.
Allt fungerar bra. Nästan skrämmande bra. Trafiken löper på utmärkt på Västerleden, som vanligtvis brukar vara fullpackad vid rusningstid. När bussen stannar vid Hanaholmens hållplats för att lämna av en hop resenärer, hörs många spridda tack. Busschauffören nickar och ler. Stämningen är ovanligt varm denna mulna morgon.
De problem och krångel som strejken har förväntats föra med sig, tycks ha fått alla som kan att stanna i hemmets djupa vrå i dag. Vilket syns i tomma vägar och lite biltrafik. Därmed finns det i alla fall en som hurrar för att busstrejken vänder upp och ner på många människors inristade beteende.
Miljön.
- Sököbor var tvugna att hitta alternativa sätt att ta sig hem på tisdagskvällen. Foto: Sandra Arrila
- Expedition skolresa. Foto: Sandra Arrila
- I väntan på rätt buss. Foto: Sandra Arrila
- Bussen kommer lastad med resenärer. Foto: Sandra Arrila
- När bussarna inte avgår står taxibilarna redo. Foto: Sandra Arrila
- Äntligen framme i Helsingfors. Metron avgår enligt normal tidtabell under strejken. Foto: Sandra Arrila






